adieu

kommer att stänga denna bloggen för att börja på nytt kapitel.
alldeles för många oönskade läsare på denna.
vi ses på ny adress. jag kommer kontakta er jag jag vill ha med mig.
hej då allt gammalt!

skriva

jag vet inte varför jag inte bloggar oftare. för jag har behov av att skriva av mig. hela tiden.
skriva om allt som äter i mig just nu.
hur jag börjat tveka på om det verkligen är bildretusch jag vill satsa min framtid på. om det är i stockholm jag vill spendera mitt liv. om jag står ut med att bo i denna etta mycket längre. om min kropp klarar att leva i ofrivilligt cellibat mycket längre till. om jag står ut med längtan efter kärlek och närhet. hur min kropp känns nedgången och trött. hur jag vill så mycket men orkar och tar mig för så lite. hur ekonomin bara blir snävare och om hur mycket jag skulle vilja göra om den vore generös... just hemkommen från t u r k i e t där jag spenderat en fantastisk vecka med min själsfrende punan.
det har varit så himla fint. en riktig semester.
vi har badat, solat, shoppat och ätit massa gott. träffat fina intressanta människor och kopplat av till 100%.
men så kommer jag hem. tomt. tyst. ensamt. ensam. ensam. ensam.
det jävla ordet.
under veckan som gått har jag haft människor runt mig hela tiden. haft punan där när jag somnat på natten i svettiga lakan och när jag sedan vaknat med solen inkikandes mellan gardinerna och en hel dag av bara njutning framför mig.
hemma är det regn. regn ute. regn inne.
känslan av tomhet som alltid infinner sig när jag upplevt något roligt och bra och sedan drabbas av verkligheten igen är inte lätt att tas med.
jag önskar jag hade någon att komma hem till. någon som höll om mig. någon jag ville hålla om.
att jag slapp känslan av besvikelse när punan går på bio och ser filmen hon och jag skulle se en regnig kväll med massa popcorn. när hon ser den med nån annan.
att jag hade andra som betydde om ens en bråkdel så mycket som hon. som jag kunde ty mig till. som fanns där för mig på riktigt och inte svek och hädade som alla de andra som kommit och gott i mitt liv. jag vill ömsa skinn. jag har tröttnat igen. jag vill ut!
jag vill vara den inspirerade, kreativa, glada, galna människa jag verkligen är. därinne. nånstans.
hon som kommer ut vid tillfällen som i en ljummen pool i t u r k i e t med människor som får mig att vilja, kunna och våga vara precis den jag vill vara, men inte vet hur jag ska lyckas släppa fri.

jävla hy!

jag som alltid haft bra hy, bortsett från en och annan finne här och där, har nu sedan kanske 5 månader tillbaka fajtats med små små knottror i heela pannan. endel blir vita, endel svarta, endel blossar upp till monsterfinnar. jag har försökt med ALLT för att få dem att försvinna, men inget hjälper! jag har uteslutit apelsinjuice och laktos, slutat använda hårprodukter i luggen, satt upp luggen så ofta jag kan (haft lugg länge men aldrig haft detta problem) skippat sminket, testat olika parfymfria, milda, skonsamma rengöringsprodukter och hudkrämer, oljor, utorkande, mm mm. men inget hjälper. nu är det inte bara vita knottror, utan även svarta pormaskar, all over. och nu har det även börjat dyka upp stora groteska finnar, nä aliens.
som att det "bubblar" under huden.. jag har verkligen försökt att låta bli o klämma, men det är omöjligt att gå omkring med massa vita saker i pannan, huu! känner mig såå äcklig och ofräsch.

the practice

så.

då var det bara tre veckor kvar på "praktiken".
skriver inom citationstecken då jag inte känner att praktikant är den rätta benämningen.
jag vill mer definiera det som min tid på reprobyrån känts som inskolning av en verklig anställning.
i början var jag grön som ett äppelkart, famlande och trevande som man är på ett nytt jobb.
men ju längre tiden gått har jag blivit bekant med min dator, programmen, tekniken och själva arbetssättet.
jag ställer nu bilder till stora månadstidningar och en av sveriges största klädkatalog och webbshop.
jag håller till och med på att retuschera en omslagsbild till en tidning jag kanske kan nämna namnet på framöver.
jag jobbar över innan deadlines, jag avlastar de övriga anställdas arbetsbörda och hade det inte varit för att jag ständigt påminns om att jag är p r a k t i k a n t e n, skulle jag känna mig som en fullvärdig anställd.
men den stora skillnaden är att medan företagen cashar in en massa för mina utförda jobb, sitter jag där gratis och känner mig mer och mer less på att inte få någon del av kakan.
antar att jag innerst inne haft ett hopp om att kanske kanske kan jag bli erbjuden nåt slags jobb, om ens ett sommarjobb, men icke.
det är bara att bita ihop.
jag är naturligtvis så galet tacksam för allt jag fått lära mig under dessa tre månader jag nu varit där.
den kunskapen är en gigantisk fördel och har gett mig nytt självförtroende inför kommande arbetsansökningar.
men.
det är samtidigt helt sjukt; nu har jag successivt kommit in i jobbet och börjar känna att det flyter på jättebra, samt blivit "en i gänget" av kolleger och känner mig trygg och uppskattad.
så ska man bara sluta.
tack och hej.
känns inte bra. känns inte bra alls.

jag har i alla fall fått ändan ur och sökt utbildningen jag planerat söka i ett år då jag missade fjolårets ansökningstid.
hoppas hoppas hoppas jag kommer in.
vore så grymt och nästan overkligt att få en titel. en stämpel på att jag är bra, att jag har en yrkestitel i botten.
nervös är bara förnamnet. heja heja mig :).

nu för tiden

känns som det enda jag skriver om nu för tiden när jag väl skriver nu för tiden är hur dålig jag är på att skriva och läsa bloggar nu för tiden. det ska bli ändring på saken. ja det ska det!

tänk om..

hu vad dålig jag varit på att blogga, och att läsa bloggar på senaste tiden. men så blir det från att gå från för mycket tid till knappt nån alls. men jag klagar inte. praktiken är fortfarande jättebra. trivs som fisken. försöker att inte tänka på att jag faktiskt bara är en praktikant som efter midsommar inte längre kommer att få ta del av allt bra och fint som stället innebär.. åh vad jag önskar att det gick att vara kvar...så fina pojkarna är, så roligt det är att ställa bilder till publicering.. ack ack..
tänk att få vara där på riktigt.
att vara någon.
på riktigt...

ja jösses

i fredags hade jag varit på praktiken i tre veckor. tre veckor redan! helt galet!
jag har gått från att knappt kunna nåt till att hantera nya program och funktioner och kan nu retuschera en bild från början till den e klar för tryck. eftersom det bara var en vecka kvar, och jag började oroa mig för att det inte skulle bli någon förlängning, gick jag med svansen mellan benen in till madamen och ställde frågan rakt ut. jag förväntade mig ett: det har varit jättekul men tyvärr.. men det som följde var det helt motsatta. hon sade att dem gärna ville att jag var kvar, helst ända fram till midsommar!!! wooot! hon sa att jag var så duktig, att jag utvecklats massor, var så trevlig och positiv och smälte in i gruppen fint. sedan gav hon mig en kram. jag stod kvar stum. vad sa du sa du?! jag blev och är helt galet glad. för första gången på en hel evighet, vet jag nu vad jag gör tre månader framåt. jag kan börja planera saker och skaffa riktiga (för mig välbehövda) rutiner. jag kommer att lära mig så sjukt mycket, både om det praktiska och teoretiska. och jag kommer kunna lära känna kisarna jag jobbar med bättre, vilket är skitkul eftersom dom är asschyssta. och nu har jag fått till uppgift att ställa, (retuschera, storleksbestämma och göra klart för provtryck) ALLA bilder till en tidning. heelt galet. tänk såp orolig och ängslig jag var inför och första veckan in i detta. och nu känns det så jävla bra. känns som jag håller på att strukturera upp mitt liv. nu ska jag ta dessa tre månader som en jävligt bra skola, både vad gäller jobbet och min egen utveckling. smiley.

fuck off!

nu får det fan vara nog!
jävla fucking helvetes ocd!
fuck off!
orkar inte med dig mer!
försvinn ur min kropp, ur mitt liv!

i like

undrat länge vad det är för låt som spelas i reklamen för expedition robinson.
nu vet jag.
i like.

dag 3

min kropp måste vara i total chock.
helt plötsligt sover jag vid regelbundna tider, äter vid regelbundna tider, sitter upprätt hela dagarna, socialiserar hela dagarna samt får använda hjärnan hela dagarna på annat än betapet och grubbel över alla misslyckanden i livet.
dagen började med obehagskänslor och totalt opepp och slutade med ett leende på läpparna.
fick uppgiften att retuschera ett ansiktsfoto på en skådespelerska. och när jag var klar sade t (han som är min handledare eller vad man ska kalla det) att det var jättebra gjort.
snacka om att jag blev glad!
tredje dagen och jag har lyckats med en snygg retusch trots nytt dataprogram (mac), penna ist för mus och nyaste fotoshopversionen.
grymt.
de dagar och stunder när allt känns motigt måste jag försöka tänka på att praktikplatsen jag har nog inte kunde varit bättre. snubbarna som jobbar där är schyssta och bra, chefen verkar soft och jag får grym inside info om högklassig retusch och hur man ställer foton till stora kända svenska månadsmagasin samt kataloger. lokalen är fräsch och ligger några minuter från t-banan.
(både systemet och apoteket ligger vägg i vägg ;) )
tack alla fina som peppar mig så mycket! betyder massor!
jag ska ta till mig era ord och tro på att det blir bra det här :).

första dagen på praktiken

efter ångestvågen från helvetet var det så dags för evighetsarbetslösa ocd-dotty att ta sig an praktikplatsen på flashiga bildbehandlingsbyrån. sov knappt nånting inatt och vaknade vid varje rörelse. har inte jobbat på så sjukt länge att det kändes som jag skulle dö av oro innan jag kom till stället. var där bland de första och damen (vd:n) och jag drack kaffe och hon pratade som jag jobbat en evighet. skönt med sånna människor ibland, så slipper man prata själv. sedan droppade killarna in och det verkade vara rakt igenom schyssta sådana. han som är min handledare var lugn och verkade snäll. jag fick en egen plats med egen dator, soft. trött som ett aber men ändå positivare till mods, satte jag mig för att lära känna datorn. att jobba på mac från att vara van med pc (me love pc) är inte enkelt. alls. och att de dessutom endast jobbar med penna och inte alls med mus, är ännu svårare... jag fick ett undervisningsprogram för adobe som jag ska lyssna/titta på där jag kan lära mig om de olika programmen. kan ju lätt säga att det var mycket info på en och samma gång. det blandat med alla nya intryck, min sömnlösa natt samt all oro och alla mina nojjor gjorde att jag halv fyra var färdig att klappa ihop. svalde min stolthet och mina rädslor för att verka knäpp och gick in till damen och bad att få gå tidigare. fanns ingen mer energi i mig denna dag. hon sade att det var okej och jag tog mitt pick o pack och gick för dagen. helt färdig. började må dåligt igen över att vi inte kommit överäns om att jag skulle jobba färre timmar i början. ringde min handledare på ams och han sa att det skulle han såklart ha tänkt på och sa att han genast skulle ringa damen och prata med henne om detta. sedan ringde han tillbaka och sade att de kommit överrens om att jag skulle jobba sex timmar denna första vecka. fast hon hade sagt, att jag ju inte ville bli särbehandlad.. jag anser inte att det är att särbehandla när man kommer in som ny, ska praktisera samt inte ha haft fasta tider på över ett år. känns skitbra att få jobba sex timmar nu, att få komma in i det hela innan jag kör på i hundra åttio. men nu har jag såklart börjat nojja om vad de andra ska tänka om att jag går tidigare. att de ska tycka att jag är märkvärdig och konstig... jag hatar att jag ska vara så ängslig över vad andra ska tycka och tänka om mig. önskar bara att jag varit där ett bra tag och bärjat känna mig säker och trygg. för just nu känner jag mig så himla osäker och tippar på tå inför de andra. jag har inga klara restrektioner eller förhållningssätt och det gör mig orolig att jag gör fel.. suck. suck.suck.... å vad jag önskar att denna vecka vore över och att jag när fredagen är här, känner mig lättare till mods. hoppas hoppas..!

praktiken då?!

idag ringde hon, vd´n från byrån jag sökte praktik från. jag fick det. jag fick det! blobben dotty ska äntligen få aschlet ur vagnen och börja fylla mina dagar med vettiga saker. oh va läskigt! börjar redan på måndag. 9-17. ojojoj. spänningen är olidlig.

intervjun då

gårdagens intervju gick över förväntan. vd:n för byrån var väldigt chosefri och positiv. visade runt och jag fick för första gången se insidan av en bild/retuschbyrå. och de var mer etablerade än jag trodde. gör lay outen till massa stora svenska vecko/månadstidningar och resemagasin, årsredovisningar, kataloger mm. grymt att se. och lokalerna var superfräscha och datorerna och programmen i dem i världsklass. hon tog sig verkligen tid (en timme!) och berättade en massa, visade retuschfoton mm. var jätteorolig över vad hon skulle fråga om mig och vad jag skulle säga för att inte verka helt grön. men det gick jättebra. fick jättebra respons på både mina åsikter, tankar och personlighet och det var mer än jag nånsin kunnat önska. hon sa att hon naturligtvis behövde överlägga med killarna som jobbade på stället, om det fanns tid för en praktikant just nu. och att om det inte skulle funka att jag fick praktisera, skulle det absolut inte ha med mig att göra utan helt på tidsbrist. bestämde att hon skulle ge besked imorgon torsdag. jag är så sjukt nervös. om jag nu skulle få den fantastiska chansen att praktisera, är jag såklart (that's my thing) skitnervös inför det. att jag ska kunna för lite, fatta trögt, inte ha råd att följa med ut och äta lunch med de andra med min krassa ekonomi (hur säger man sånt till dem...?) att jag inte ska palla en heltid mm mm mm mm. uttrycket måla fan på väggen känns väldigt närliggande just nu. jag har helt enkelt en sjukt usel självbild. och hela jäkla ocd-skiten gör ju inte saken bättre.. måste skaffa mig en livscoach. punkt nu!

intervju

imorgon är det dags. intervjun för praktik, ja eventuell praktik. har ingen aning vad de kräver eller vill att jag ska göra hos dem i så fall. men en sak är säker, och det är att jag är så nervös att jag kan kräkas. känns verkligen som fjärilar som kastar sig runt i magen, eller kanske små fåglar rättare sagt. shiiit. hoppas hoppas hoppas!

mattjat

går riktigt bra med träningen. tränar relativt regelbundet, börjar äta mer och mer efter tallriksmetoden. men så är det de här med "ätardagarna".
en dag i veckan då det är tillåtet att äta i stort sett vad man vill.
men.
nån måtta får det väl vara.
jag äter. och äter. och äter.
nu när jag har fått koll på hur mycket kalorier, kolhydrater, fett och proteiner saker innehåller är det rena skräckfilmen när jag inser att jag på en enda "ätardag" ätit fett/kalorier/kolhydrater för flera dagar..
det går inte att sluta!
även om jag för länge sedan passerat gränsen för när det e verkligt gott och börjat kännas fel, kan jag inte sluta äta.
nu har jag i och för sig haft godis hemma, vilket jag aldrig brukar ha.
så efter ikväll är det slut med det. ska köpa hem mullbär som är nyttigt och bra när sötsuget sätter in. å vad jag hoppas att jag ska lyckas ta mig ur mina dåliga snacks och sötsugsvanor.

nu är det fanimig dags att börja kämpa med kosten!
matlagningen börjar ta sig i alla fall.
från pasta med tomatsås gick jag idag till sejfilé med curry och bladspenat.
tar ju ett tag att laga, men oj så gott det blev!
måste nog börja tro på min egen förmåga att laga god mat.
framåt.uppåt. så.

o n s d a g del2

nä, onsdagen började inte bra. degade ner mig och vältrade mig i pms-ångesten som fullkomligt sköljer över mig. bokade av träningen och det gav ännu mer ångest. men så ringde punan och sa att såklart skulle jag träna. att det var skönt bara jag kom dit. bokade ett ki-pass, och kom faktiskt iväg. och jösses vad skönt det var! ett helt grymt barfotapass med massa styrka, balans mm. nu SKA jag komma iväg ock träna minst varannan dag! så grymt att det finns så många olika pass att välja mellan ; jympa, aerobics, yoga, box mm mm. nu jävlar!
inga ursäkter!!!!
och idag trodde jag inte det skulle bli nån motion alls, men kom faktiskt iväg o powerwalkade 40 minuter i snabb takt. helt slut efteråt. fan va bra jag är !

o n s d a g

eating disorder..?

ååh jag mår verkligen inte bra just nu!
dels har jag inte tränat sedan i fredags, dels har jag ätit snask lördag, söndag, måndag OCH idag.
helt okej att äta en semla med punan, men att sedan smälla i mig tvåhundrafemtio gelehjärtan är fan inte okej!
min syster och hennes alle äter inte animaliska saker såsom gelatin, så jag fick en hel ask sånnadära gelehjärtan hon fått av sin brukare på alla stjärtars dag.
jag ville inte ta emot dem, då jag vet hur dålig karaktär jag har, men hon propsade.. sa att jag kunde ju spara dem till helgen.. jojjo..
nu, lagom till pms:en från helvetet slagit till, var det mer än idiotiskt av mig att tro att jag kunde ha en ask socker hemma utan att nalla.
nu har jag alltså tryckt i mig halva asken och känner verkligen hur kalorierna kryper i porerna..
har jag en ätstörning?
jag börjar faktiskt tro det. på allvar.
jag bara kan inte sluta äta när jag väl börjat..
jag som varit så duktig.
kommit igång med träningen, ätit bra i flera veckor...
hatar att det ska bli såhär..!
hatar magen som nu är spänd och uppblåst och orolig.
hatar pms:en som gör mig till en människa jag inte vill vara i en hel vecka varenda månad...
jag hoppas hoppas att jag vaknar imorgon bitti, med ny energi och skippar skuldkänslorna över att ha fuckat upp allt igen, och tar nya tag.
att jag bokar ett jympapass, tränar, solar, promenerar och börjar om.
för nu vill jag inte skriva fler deppiga inlägg..!

daniel westling

såja. plikten fullföljs.
imponerande att victoria och daniel redan varit tillsammans i sju år.
imponerande att de verkar så kära efter sju år. imponerande att de varit tillsammans i sju år och förlovar sig först nu.
imponerande att victoria är trettitre år när hon gifter sig, och säkert trettifyra när hon får barn. imponerande-i monarkisammanhang.
själv tycker jag så himla synd om dem, som aldrig kommer att få uppleva hur det är att skaffa familj under normala omständigheter.
daniels tid som fri människa är förbi. nu ska han följa uråldriga regler och förordningar, passande för en prins. dagens tv-sända tillkännagivande av förlovningen var rörande av den orsaken att daniel och victoria verkar väldigt förälskade och lyckliga. men beklämmande på grund av den stela, förlegade stämningen och de otroligt formella och tillgjorda uttalandena.
och daniel, han såg femton år äldre ut än sist jag såg honom. (och han såg även plastikopererad? ut.) jag säger bara: avskaffa monarkin!
avskaffa allt detta skådelspel!
låt dessa människor starta sitt gemensamma liv utanför restrektioner och allmänhetens ständiga övervakning.
jag glädjs med er.
men jag skulle aldrig aldrig vilja vara i era kläder. adrig!

she was here-

-la punani.
efter att ha varit ifrån min soulmate längre än jag nånsin haft, var hon idag på blixtvisit i storstaden. känns nästan som jag drömt att hon var här, men här var hon. hon bjöd på sushilunch och svepte sedan vidare på diverse "ärenden" och kom sedan över på middag och gudomlig semla innan det var dags att svisha iväg till flyget igen. det må tyckas att hon inte var här länge alls, men ack så gott hennes visit gjorde. känns som jag fått massor av ny energi. thanks darling!

jävla moodswings!

jag avskyr hatar och förbannar att jag är en sån extrem känslomänniska. när nåt roligt sker, blir jag så exalterad att jag får tunnelseende och hela världen blir ett enda stort konfettiregn och det känns som vaad som helst är möjligt. en minut efter konfettiregnet kan någon säga nåt eller göra nåt som får mig att totalt tappa fattningen och falla ner i ett stort svart hål av dåliga känslor och tankar och det känns som jag inte vill vara med längre, att allt e fult, ensamt att jag är totalt värdelös och allt bara är svart och kallt. sedan finns det såklart en gråzon där jag vandrar allt som mest,med fokus på det positiva för det mesta. men så fort något litet sker, så faller jag ner med ilfart eller speedar upp mig till total eufori på nolltid. just nu är det svart. mja, mörkgrått. jag har, trots att ätardagen var igår och jag inmundigade massa godis, idag ätit närmare 20 st chokladlakritsar och vill bara ge mig själv en stor käftsmäll för att jag inte kan stå emot impulsen att äta när jag mår skit. fan. jag kommer aldrig att nå min målvikt. inte med dessa känslosvallningar. och jag trodde det var det detta mina pills skulle hjälpa till att dämpa.. att skapa balans.. tydligen inte. önskar jag hade sådan tilltro och respekt för mig själv att jag inte lät saker påverka mig så inihelvete. gah!

can't stay here!

Grew up in a small town
And when the rain would fall down
I'd just stare out my window
Dreamin' of what could be
And if I'd end up happy
I would pray

Trying hard to reach out
But when I tried to speak out
Felt like no one could hear me
Wanted to belong here
But something felt so wrong here
So I prayed I could break away

I'll spread my wings
And I'll learn how to fly
I'll do what it takes
Till I touch the sky
And I'll make a wish, take a chance, make a change
And break away

Out of the darkness
And into the sun
But I won't forget all the ones that I love
I'll take a risk, take a chance, make a change
And break away

Want to feel the warm breeze
Sleep under a palm tree
Feel the rush of the ocean
Get on board a fast train
Travel on a jet plane
Far away and break away

Buildings with a hundred floors
Swinging round revolving doors
Maybe I don't know where they'll take me but
Gotta keep movin' on movin' on
Fly away break away

I'll spread my wings
And I'll learn how to fly
Though it's not easy
To tell you goodbye
I gotta take a risk, take a chance make a change
And break away

Out of the darkness and into the sun
But I won't forget the place I come from
I gotta take a risk, take a chance make a change
And break away
Breakaway

ryggen då

har ju suuuperdålig hållning och knappt en enda märkbar muskel i ryggen, så idag blev det ryggjympa på friskis.
och det var inte, som det stod i beskrivningen, en "skonsam jympa utan belastning för ryggen och utan hopp".
nä, det var värsta rygg-jympan. ryggövningar, magövningar, rumpövningar och en hel del kondition.
jag var genomsvett när passet var klart.
gissa om jag kommer bli stammis på det passet. tjoho.

såja

!

fuck you you fucking fuck!

jag vet inte om du/ni läser den här bloggen. ni är ändå för ryggradslösa för att erkänna om ni läser. men jag vet vilka ni är. och jag var på väg att börja lita på er igen. fy fan vad godtrogen jag är! jag har bara en sak att säga; GO FUCK YOURSELFS! och har ni nån jävla mänsklighet i kroppen, så prata aldrig mer med mig! ta bort mig från er facebooklista och låt mig slippa ha nånting som helst att göra med er från och med nu. så. fuck off.

motivationen

det är inte lätt att vara jag må jag säga. motivationen är antingen allt eller inget. idag är den verkligen inget. sonoozat bort ännu en dag. skippat tvättiden och vill inte ens ta mig upp ur sängen. ligger här med krökt rygg och slösurfar. fan vad jag vill bort härifrån. stockholm är grått, kallt, fuktigt och trött. det finns inget att göra fast det borde finnas massor. människorna är så sjukt mainstream och tittar snett på allt som är annorlunda och kämpar sig blodiga för att passa in i normen. åh vad jag vill bort. drömmer mig bort till san francisco. kanske ska jag skita i alla planer om att plugga i höst , jobba skiten ur mig på nån slavfabrik och sedan bara dra dra dra!

melodifestivalen

såg inte förra programmet men ser detta.
lili och sussie ska göra come back. bögarna jublar och startar klubbar så folk ska rösta.
hypen är stor.
lili och sussie kommer in på scenen. ser ut som två fembarnsmorsor från bro.
två tanter som totalt fastnat i 1990-talets vidriga klädstil och frisyrer.
hoppades de skulle göra värsta numret. ha värsta glamourkläderna.
istället fick vi två falsksjungande föredettingar som verkligen borde skippat detta med patetisk come back och froterat sig i sina goda kult-minnen.

lasse lind: jag vet att alla tycker att du e en jäkla tönt. att du inte är hipp eller cool eller vad det nu e man ska vara i "mina kretsar".
men jag gilllar dig lasse. men säg det inte till nån..!

jennifer brown: snygga jennifer brown. men det enda jag tänker på när jag ser henne är att hon varit ihop med peter swartling, han från idol-juryn ni vet.
jennifer hade en bra låt en gång för lääääänge sedan: you are my everything.
de andra låtarna var lika trötta och slätstrukna som denna. och var det inte ett plagiat förresten??
jag sjöng med i hela refrängen redan första gången jag hörde den..
nåt för media att gräva i.

h.e.a.t.: jag kräks. kaskadspyr. så.

markoolo: älskade den brinnande mannen i bakgrunden, precis min humor, men marko - kryp tillbaka till barnkanalen!

amy diamond: hur kan hon se exakt lika dan ut vid sjutton års ålder som hon gjorde när hon var tolv? hur!?!? låten: tuggummipop som låter som smurfhits 5. dags att kliva ur lekhagen nu va? och hur hade de lyckats få dit lucy liu som bakgrundsdansaerska?

cookies 'n' beans: hysterisk dollypartonwohoo med tre blonda yppiga pin upor..mja.. ganska trist låt, men heta röster hade de iaf. låt de vara kvar. vettja.

måns zelmerlöw: hahahah. vilken liten fjant han är. men med den trall och supergayvänliga låten och som fluktobjekt för bögar o strighta brudar sverige över har han lätt en given plats i finalen. tröttsamt dock med stureplansbimbosarna som fjompade runt i bakgrunden.

men: den där mellansketchen som skulle vara så rolig, den där när en massa tjejer hade audition för nån slags fjant som dissade dem. hot damn vilka finingar! vilka var dessa???

fredagen den 13:e

jo jag vet att det var igår, och att idag är alla konsumenters hetsdag, men som alltid, vet inte hur det kommer sig, så är lördagen den 14:e alltid en skitdag för mig.
dagen började med att jag försov mig.
bokat träningstid till klockan 12, vaknade 12.01.
fukin snoozknapp!
och friskis och svettis, varning folks, har ett gestapo-system.
du måste avboka ditt pass en timma innan, du måste vara på plats tio minuter innan passet och du kan inte boka eller avboka på något annat sätt än på nätet.
om du inte följer detta får du en varning. efter tre varningar låser de ditt kort och du får betala 100 pix för att återaktivera det!
vafan.
jag har just köpt mitt kort. en varning efter en vecka...
hoppas verkligen inte att tåget blir försenat, att internet fuckar up sig eller att man på nåt annat sätt blir förhindrad att boka av på nätet en timma innan!
fascister!
vad hände med hänsynen till den mänskliga faktorn!?!?!
extra irriterande är att jag har min ätardag idag, och hade tänkt äta med gott samvete efter att ha tränat.
men icke.
blev att dra runt på stan och försöka få lite motion på det viset istället.
resulterade mest i ryggont.
och en vårjacka.
helt sjukt då jag inte ens har pengar till mat efter alla räkningar som ska betalas.
men jag kunde inte låta bli.
har inte köpt en ny vårjacka/sommarjacka på evigheter då jag inte hittat en enda som passat.
denna är galet fin och jag ser nästan smal ut iden, haha.
storlek 42. hell yes. jag gillart.
nu ska bitterfittan dotty dricka rödvin och svulla lakritschoklad och kanske kolla lite på melodifestivalen.
ha en fortsatt bra alla stjärtars dag!

friskis och fluktis

äntligen tagit tag i träningen.
köpt friskiskort och var på mitt andra pass på tio år igår.
är på en friskisanläggning där det mest är kvinnor över femtio som tränar, vilket jag tycker är skönt. slipper hetsen att se bra ut eller att stöta på nån snygging som gör en nervös.
trodde jag.
jag har ju nästan uteslutande intresserat mig för yngre kvinnor. inte trott att äldre är skiten.
men igår var det en dam över femtio (antar jag) med värsta hotta kroppen.
damn. blev förvånad då jag kom på mig själv att dreggla, haha.
fick lite gay-wibbar men man vet aldrig. kanske hon bara var en androgynbutchig heterodam.
anyway så var det uppfriskande att ha något trevligt att titta på medan det gympades.
och det där om att vi flator inte kollar in brudar i omklädningsrummet är en jävla lögn.
fatta vilken lyx vi har; tillgång till naked women helt legalt.
känns nästan lite förbjudet, som att vara en katt bland hermelinerna.
men titta är ju harmlöst.
och japp, femtioåriga kvinnan hade perfect tits. damn ;).

anouk

spotifys random ordsökning gör att jag lyssnar på diverse som kommer upp.
nu kom anouk med nobody's wife.
och jag insåg plötsligt:
damn vad het hon är!

fuck you

fan vad det är skönt att ha en egen blogg. och en något sånär anonym sådan.
där jag kan skriva om att jag tycker att min släkt är de mest konservativa, tråkiga, svenssonaktiga jag vet.
att jag kräks på deras heteronormativitet, deras småstadsleverne och deras inskränkta kristna syn på samhället.
jag kräks på att de, när de trodde jag var hetero alltid frågade om jag hade träffat nån kille, men att de sedan jag "kom ut" aldrig i helvete skulle yppa ett enda ord eller ställa en enda fråga om hur jag har det med mitt samliv. inte för att de har ett skit att göra med det, men det hade varit så jävla skönt att bara för en sekund tro att de faktiskt accepterade det.
men jag ger igen med samma mynt.
deras kristna tro och deras kyrkobesök och sjungande i kören och gud i himelen min skapare amen gör mig spyfärdig.
men jag ler falskt och nickar lamt när de talar om det. precis som de ler besvärat och pratar bort eventuella icke heteronormativa ämnen.
fuck them säger jag.
jag kommer aldrig att bli som dem. och inte fan tackar jag gud för det!

the l word

laddat ner säsong fem nu , och serien är beroendeframkallande! plöjt igenom snart två säsonger på bara några dagar.
kvalitén på avsnitten skiftar dock rejält.
i säsong fyra är shane så säxy att jag inte vet var jag ska göra av mig själv, storyn är "gripande" och jag dregglar som en st:bernad.
men i säsong fem har hon ett grymt ugly frilla och knullar allt tacky som rör sig, och dialogen påminner mest om en lågbudgeterad mjukporrfilm. tacky..
men i säsong fem är alice favoriten. och tasha. de två tilsammans..mmh mmmh mmmm.
men alice aka leisha hailey, är en av de få i serien som är flator in real life, och det gör alice extra najs, för jag attraheras nästan uteslutande av flator. fast alice är mest snygg. och cool. en sån jag skulle vilja vara.
ty för mig är det tomboys som gäller .
but hey, i would do her, any day!

mammut

igår var jag och punan och tittade på modevisning med barock-tema i historiska museéts barockhall, där gemensamma vännen e hade sina kreationer bland det som visades.
efter det blev jag bjuden på bio, såklart av bästa punan.
vi såg mammut, av lukas moodysson.
hade innan ingen aning om vad filmen skulle handla om.
den var bra. bra skådisar.
och orsakade en klump i magen alá lilja forever gjorde den också.
bra där moodysson.

också ätardagen

idag, lördag, är dagen jag får äta vad jag vill.
tog emot som sjutton att köpa den där påsen ostkrokar och halvliters-colan.
men jag vet också hur jag fungerar, om jag inte skulle äta nåt onyttigt under helgen, skulle jag inte stå ut veckan efter.
så, jag skippade kolhydraterna till middagen, åt 4 kycklingkorvar och två morötter.
sedan var det dags för onyttigheterna.
jag har länge strävat efter att kunna äta så pass mycket att jag blir spyfärdig och inte vill äta mer skit på läänge.
grattis, jag har lyckats.
en påse krokar och en halv cola senare är jag redo att kräkas!
i vanliga fall brukar jag deppa ihop när snackset e slut, vara sugen på mer, och vanligtvis har jag då redan tryckt i mig en fryspizza och massa godis också.
nu fattar jag inte det.
känner mig äcklig.
känner att jag inte vill äta nåt skräp mer ever.
ser så fram emot den kommande veckan.
att få börja röra på mig på riktgt!
sk abli så himla himla skönt!

träningen då

igår hade jag pepplunch med q.
det var liksom det som behövdes för att knuffa mig över till den rätta sidan.
har ju varit på väg att börja träna en hel evighet nu, men det har liksom inte blivit av.
har inte luckats hitta den där motivationen som krävs för att komma iväg.
men nu jäklar.
en av anledningarna till att jag känner mig peppad är att jag för första gången på en låång evighet har en slags, hm, flirt eller vad man kan kalla det för.
spela roll vad den innebär eller om den kommer att leda till nåning alls, men grejen är den att när man inser att man är intressant för någon, så vill man ju känna sig så fräsch som möjligt.
såklart är det ju till 99% för min egen skull jag nu äntligen tar tag i min hälsa, men det är alltid en sporre att få uppskattning såklart.
det har helt enkelt gått för långt nu. jag har knappt några muskler alls i kroppen, kass hållning, ingen kondis och är ständigt trött. och energin är lika med noll.
så.
denna vecka har jag mjukstartat; promenerat mer än vanligt, skippat allt vad godis och småäta heter, gått från att inte äta en enda frukt eller grönsak, nu tryckt i mig hela den rekommenderade kvoten varje dag - morötter, kiwi, papaya, äpple, banan och herrejösses.
fattar inte hur man ska palla. kommer ju tröttna på frukt och grönsaker..men men.
och hur många somrar har jag inte grämt mig över att jag inte tog tag i träningen redan under vintern.
men nu jävlar blir det inte mer prat, nu blire handling! på måndag simning, nästa onsdag ska jag följa med q och boxas, scary, och däremellan blire powerwalking och mjukstart på friskis.
beach 2009 here i come.
jag ska ska ska klara det!
köpte träningskläder på stadium idag.
byxa och tröjor (röd och svart). nu är det bara en bra sport-bh och skor som fattas.
hell yea!

OBAMA

idag är dagen jag aldrig trodde jag skulle få uppleva.
stort.
ser fram emot att se hur usa kommer att se ut framöver.

min nya kärlek

heter rachel negga, och medverkar i tv-serien criminal justice.
serien kan ni se här.
fem delar och helt klart sevärd.
synd att man inte får se mer av racher dock, hon e hot hot hot!

mmmmullbär

torkade mullbär - min nya nyttiga supergoda favorit.

try it, you´ll like it!

om du vill gifta dig och är muslim

måste säga att denna sida roar mig.
värsta underliga approachen liksom.
hit vänder man sig inte för att skaffa vänner, hit vänder man sig inte för att man söker kontakt, utan här är det pang på.
och vi som är agnostiker, ateister, kristna eller katoliker (etc) vi får inte vara med.
hm...

vad hände med medmänskligheten?!?

snoozade för länge, som vanligt, men hann i alla fall ned i tvättstugan i tid.
inte tvättat på en hel evighet, och fullbokat flera dagar framåt, så denna lördagen skulle allt bli rent och jag skulle äntligen ha något att sätta på mig igen.
laddade två maskiner, varav jag startat en, då dörren öppnades.
där står en snubbe o glor, men säger inget.
jag tittar lite nonchalant och tänker : ha, här är det bokat minsann.
snubben skjuter till dörren (stäng för fan) men kommer snart tillbaka.
-alltså, det är den 17:e idag.
jaha?
har jag tagit fel på datum eller, frågar jag, säker på att detta är min tvättid.
-jag har den 17:e, säger mjäk-killen. och det är idag.
har jag tagit fel datum? och jag som var så himla himla säker på att det var just idag jag skulle bli av med tvättberget. hade ju sett fram emot detta...
han går upp till sin lägenhet för att dubbelkolla datumet.
visst, han har rätt, och här står jag med en maskin som just fyllts med vatten och tvättmedel och han vill nu att jag ska avbryta mitt program.
själv har han två halvfulla tvättkassar = högst två maskiner.
jag frågar vänt om jag inte skulle kunna få tvätta klart i alla fall denna redan startade maskin.
mnääääääjäää..
mjäkkillen mjäkar ett nej, och avbryter min maskin.
den är proppfull av jeans, myskläder och en massa massa annat.
allt är drypande plaskvått och väger ett halvt ton.
jag drar bäst jag kan ut allting och lägger det i min blå ikea-kasse.
tungt är bara förnamnet och det fullkomligt flödar vatten ur kassen.
mjäket hummar när jag släpar mig mot hissen, hjälpa till, hahahaha, fan heller.
hissen blir plaskvåt och min dag är förstörd.
nästa tvättid - om tre dagar..
ställer in fikadejten med q, orkar inte vara social nu. alla mina mörka kläder ligger dyngsura i en påse i duschen, kommer de ruttna nu? huvva...
går och handlar, och när jag kommer tillbaka så händer det- tvättstugan är tom!
den som haft passet efter mjäket har inte kommit, eller tvättat klart.
så jag kan tvätta alla blöta kläder, samt alla underkläder (tack och lov, varit tvingen att börja använda fultrosorna).
så nu känns allting mycket roligare igen.
men den där grannen, hoppas han behöver min hjälp nångång.
öga för öga... moahaha.

den amerikanska flickan - nej tack.

har kämpat med boken den amerikanska flickan sedan i oktober. oktober!
språket i boken är katastrof, och författaren verkar ha slagit knut på sin egen tunga då hon skrivit den.
storyn i sig är bra, men hur den berättas är inte bra.
alls.
man stapplar på orden, måste läsa om meningar och vissa saker känns/är irrelevanta till storyn.
känns som författaren (författarinnan) gjort sitt alldeles yttersta för att skriva så avancerat och "tjusigt" som bara är möjligt.
men jag tycker boken förlorar så otroligt mycket genom all komplicerad skrivelse.
men jag är en sån som vägrar ge upp.
har jag börjat läsa en bok ska jag fanimig ta mig igenom den.
brukar i vanliga fall läsa en bok i månaden, denna bok har jag slösat tre månader på.
och när jag äntligen, äntligen är på sista sidan, läst sista meningen, som inte alls känns som en upplösning eller ett slut, står det efter sista raden: fortsättning följer...
och på nästa sida står: den amerikanska flickan är första delen i en tvådelad berättelse.
wtf!
får man göra så??!
skriva detta på sista sidan, och inte ens varna om detta på baksidan eller nån annan stans? att detta är nummet ett i en tvådelad berättelse???!
här har jag kämpat, läst om och verkligen gjort mitt yttersta för att försöka förstå allting.
förgäves.
nästa del sägs visserligen vara fristående, men handlar lik förbenat om samma människor som första.
jag kommer aldrig i hela världen sätta mig och läsa del nummer två : slutet på glitterscen.
aldrig.
vissa delar i boken var absolut läsvärda och väldigt bra, men långt ifrån allt.
så ni som inte än läst den amerikanska flickan, läs den inte.
det är absolut inte värt mödan!

MILF

ett uttryck jag lärde mig år 2008.
milf= mother i would fuck.
läste det till och med i mediasammanhang häromdagen så jag antar att de flesta är bekanta med uttrycket.
men vad innebär det egentligen?
jo en kvinna som trots att hon (ve och fasa) fött barn, är snygg/attraktiv nog att sätta på.
avskyr ordet.
det är nedvärderande och säger indirekt att barnafödande är lika med erotikdödare, i det flesta fall.
att kvinnor som fött barn inte är lika mycket värda på köttmarknaden.
om du är en milf, ja då ska du fanimig vara tacksam, för att du blir uppmärksammad trots att du är mamma.
fuck that!

plopp lakrits!

när syster m familj varit i finland, fick jag ju en underbar chokladkaka med saltlakritstoffe i från fazer.
det gjorde det ännu jobbigare att de slutat med plopp-lakrits i sverige för en massa år sedan, av någon oförståelig anledning.
men nu mina damer och herrar och alla däremellan och runt omkring, nu är den tillbaka.
denna underbara smakorgasm!
plopp saltlakrits, må den stanna hos oss för evigt!

gubbsjukan

har många gånger förvånats och förundrats över stellan skarskårds relationsstatus.
att han, sveriges största internationellt kända skådis, som florerar med diverse vackra unga kvinnor i diverse sammanhang, "hållit sig" till samma kvinna och modern till alla hans barn, i alla år, har jag sett som något unikt och beundransvärt.
blir därför "chockad" när jag idag läser att han gift om sig...
jag som gillar kändisskvaller har inte ens hört att han separerat. än mindre att han hittat en ny kvinna.
och när jag ser att den nya hustrun är 25 år yngre än honom, lika gammal (ung) som hans äldsta son, då suckar jag.
så tröttsamt stellan.
så otroligt tröttsamt.

barnmisshandel

där ligger den lilla babyn i sin vagga och föräldrarna ser på honom och bestämmer sig:
adolf hitler ska han heta.
(läs här)
och så tycker vissa (många) att homosexuella inte ska få skaffa barn.
skönt att vem annan som helst kan det i alla fall.
för heterosexuellas omdömen är ju alltid alldeles fantastiskt friska.
herregu!

sad for happy

idag var jag och punan i skrapan, den nya gallerian på götgatan.
där finns min favoritbutik, happy, med all sorts kitsch man kan önska sig.
men idag fick jag reda på att affären ska stänga. helt och hållet.
det ska inte längre finnas någon fysisk affär, men fortfarande finns de på nätet.
förstår inte att de inte bara flyttar affären till en annan del av söder. för den var grym.
där fanns alltid något att köpa, speciellt bra inför födelsedagar och liknande.
idag sålde de ut allt till 75% rea. önskar jag kommit dit första dagen av rean, för tänk vilka fynd man kunde gjort.
fyndade i alla fall lite. köpte dessa underbara pins för 75% av 29 pix.
underbara.
kolla in deras webshop här. garanterat nöje för kitschälskare.