fuck you

fan vad det är skönt att ha en egen blogg. och en något sånär anonym sådan.
där jag kan skriva om att jag tycker att min släkt är de mest konservativa, tråkiga, svenssonaktiga jag vet.
att jag kräks på deras heteronormativitet, deras småstadsleverne och deras inskränkta kristna syn på samhället.
jag kräks på att de, när de trodde jag var hetero alltid frågade om jag hade träffat nån kille, men att de sedan jag "kom ut" aldrig i helvete skulle yppa ett enda ord eller ställa en enda fråga om hur jag har det med mitt samliv. inte för att de har ett skit att göra med det, men det hade varit så jävla skönt att bara för en sekund tro att de faktiskt accepterade det.
men jag ger igen med samma mynt.
deras kristna tro och deras kyrkobesök och sjungande i kören och gud i himelen min skapare amen gör mig spyfärdig.
men jag ler falskt och nickar lamt när de talar om det. precis som de ler besvärat och pratar bort eventuella icke heteronormativa ämnen.
fuck them säger jag.
jag kommer aldrig att bli som dem. och inte fan tackar jag gud för det!