jävla nyår

december är ingen bra månad för ett ocd-barn som jag.
förväntningarna är skyhöga och nyårsångesten överväldigande.
jag avskyr nyår. avskyr, avskyr, avskyr!!!
andras hets över vad man ska göra på nyår är för mig en hets över vem jag ska göra nyår med.
nyår är lika med ångest för mig.
tidigare år har det varit drama, desperat sökande efter den perfekta festen.
men de senaste fem åren har jag spenderat nyår med punan.
spela roll vad vi hittat på, vetskapen om att det är henne jag har att nyårspussa på tolvslaget har gjort min nyårsångest till intet.
men detta år är det annorlunda. detta år jobbar hon hela nyårsnatten, och jag har inget att ta mig för.
för mig är tolvslaget något jag vill spendera med min bästa vän och att veta att hon inte kommer vara närvarande detta år gör mig panikslagen redan nu i början av december...
jag víll inte gå på nån fest med ytliga vänner och supa skallen av mig, inte spendera med nån vän med respektive, och mina föräldrar är inte att tänka på, där festas det så det är vidrigt.
min sista utväg är min syster, svåger och lilla systerdotter.
det vore så mysigt ha dem nära på det fruktade klockslaget. men jag och min syster umgås inte gemensamt med varandras vänner, så jag vet inte hur hon skulle ställa sig till ett sådant förslag.
och om hon skulle säga nej, ska jag då sitta ensam på nyår?
hjääälp!