torsdag 23 oktober 2008

soulmate

att vakna av att något tungt, ja betydligt tyngre än lilo nånsin skulle kunna kännas, väcker mig genom att böja sig ner över mig i sängen och sedan inse att det är finaste punan som kommit på morgonkaffe, då är det äkta lycka i min kropp.
sånt gör mig så genuint glad.
älskar den ungen.
önskar att detta vi har finns här för alltid!

[försöker ignorera det illvilliga sticket av tvivel i hjärtat
som och då, av olika anledningar, innfinner sig..]

2 kommentarer:

Anonym sa...

jag håller med du. alltid.

dotty sa...

luv